För er som vill läsa mera om koreansk kuriosa, så kan jag rekommendera Emmas blogg (min granne):
http://flashesfromkorea.blogspot.com/
Jag skall nu ta och kämppa vidare, har en katastrofalt lång dag i dag...
Wednesday, September 23, 2009
Tuesday, September 22, 2009
Koreanska lektioner
Här ser ni hur vi kämpar med koreanskan. Vi har alltså 3h koreanska lektioner VARJE dag, det är väldigt tungt. Man är helt slut efter tre timmar nere i bunkern och sedan skall man ännu orka med andra lektioner, dessa dock på engelska. Koreanska lektionerna körs med språkbadsmetod dvs läraren talar endast koreanska. Tyvärr förstår våra lärare också ytterst lite engelska och deras engelska är definitivt svår att förstå, vilket leder till en hel del problem då vi inte förstår vad de menar t.ex. då de förklarar vad ett ord betyder.
Timmarna består till 60% av att vi lyssnar på läraren och sedan högt repeterar vad hon sagt, en hel del 'a' och 'o'as med andra ord. Resten av tiden lyssnar vi på läraren och försöker skriva ner vad hon säger eller så kopierar vi tecknen på nytt och på nytt i våra häften. Hemläxa får vi nästan varje dag, den består av att kopiera sida efter sida av koreanska ord och tecken. Med andra ord så är vi tillbaka i lågstadiet.
Den goda nyheten är att vi nu kommit igenom hela alfabetet, så nu kan jag börja läsa koreanska på allvar!
Sunday, September 20, 2009
Slöa och vandra
Det här veckoslutet har jag mestadels bara slöat och försökt återhämta mig från de första skoldagarna. Eftersom vädret varit strålande hela veckoslutet så har jag dock varit ute och vandrat. Här borta är det fortfarande runt 25 grader varmt, skönt och somrigt.
Mera bilder än ord denna gång. Min lilla vandring tog till slut hela tre timmar upp och ner för berget då jag lyckades tappa bort mig i den "lilla" parken/skogen/berget. Trodde att jag skulle svimma då jag vandrade i minst en timme bland axelhögt gräs för att hitta stenanläggningen ovan. Som tur är parken full med stigar, så det var bara att helt enkelt till slut välja en och hoppas på det bästa.
Mera bilder än ord denna gång. Min lilla vandring tog till slut hela tre timmar upp och ner för berget då jag lyckades tappa bort mig i den "lilla" parken/skogen/berget. Trodde att jag skulle svimma då jag vandrade i minst en timme bland axelhögt gräs för att hitta stenanläggningen ovan. Som tur är parken full med stigar, så det var bara att helt enkelt till slut välja en och hoppas på det bästa.
Friday, September 18, 2009
Hello Kitty mani
Kan börja med att säga att JAG VET, Hello Kitty är inte koreansk. Har trots detta köpt en hel del Hello Kitty stickers, post-its och mitt senaste fynd, Hello Kitty tangentbord!!
"Tangentbordet" är alltså klistermärken för alla knappar på koreanska tangentbord. Först köpte jag dessa bara för de verkade som en kul detalj (och de är sköna att skriva på), men märkte snart att de faktiskt är otroligt praktiska också. Dessa klistermärken har nämligen förrutom de vanliga bokstäverna också de koreanska bokstäverna. Nu kan jag alltså lätt bara trycka på en knapp och börja skriva på koreanska. Lättare att översätta ord, definitivt.
Har haft mina första tre dagar i skolan nu och är helt slut. Det är otroligt tungt att ha tre timmar koreanska varje dag. Vi går framåt i en ganska snabb takt och det verkar som om vi tre finnar är de enda i klassen som inte kan lite koreanska från förrut.
Jag har endast två andra kurser förrutom koreanskan, mera passade inte riktigt in i schemat. Det visade sig dock att detta är helt tillräckligt. Vi får nämligen en hel del läsmaterial till varje lektion. Smart som jag är har jag också frivilligt gått med i någon sorts study group med människor som studerar business... så lilla biologen kommer alltså att läsa "The economist" och diskutera världspolitik, -ekonomi och businesstrategier detta år. Intressant.
Btw. Den ljusröda räven ni ser bakom min dator är min bordslampa. Kan bara försvara mig med att den var det billigaste alternativet. Den är mycket praktiskt, man svänger på huvudet för att sätta på lampan, nightlight eller stänga av den. Själv anser jag att det var ett fynd.
"Tangentbordet" är alltså klistermärken för alla knappar på koreanska tangentbord. Först köpte jag dessa bara för de verkade som en kul detalj (och de är sköna att skriva på), men märkte snart att de faktiskt är otroligt praktiska också. Dessa klistermärken har nämligen förrutom de vanliga bokstäverna också de koreanska bokstäverna. Nu kan jag alltså lätt bara trycka på en knapp och börja skriva på koreanska. Lättare att översätta ord, definitivt.
Har haft mina första tre dagar i skolan nu och är helt slut. Det är otroligt tungt att ha tre timmar koreanska varje dag. Vi går framåt i en ganska snabb takt och det verkar som om vi tre finnar är de enda i klassen som inte kan lite koreanska från förrut.
Jag har endast två andra kurser förrutom koreanskan, mera passade inte riktigt in i schemat. Det visade sig dock att detta är helt tillräckligt. Vi får nämligen en hel del läsmaterial till varje lektion. Smart som jag är har jag också frivilligt gått med i någon sorts study group med människor som studerar business... så lilla biologen kommer alltså att läsa "The economist" och diskutera världspolitik, -ekonomi och businesstrategier detta år. Intressant.
Btw. Den ljusröda räven ni ser bakom min dator är min bordslampa. Kan bara försvara mig med att den var det billigaste alternativet. Den är mycket praktiskt, man svänger på huvudet för att sätta på lampan, nightlight eller stänga av den. Själv anser jag att det var ett fynd.
Wednesday, September 16, 2009
Health check
I dag tvingades jag ta en "Health check" som var minst sagt stressande.
För det första hade vi som vanligt problem med att ingen talade engelska. Frågeformuläret vi måste fylla i var såklart också på koreanska... sedan fick vi reda på vad för prover de kommer att ta.
Förrutom att de kollade blodtrycket så måste vi; pissa på en pinne (eller snarare kissa i WC-byttan och sedan doppa pinnen i urinet... fräscht!), sedan tog de ett blodprov och till slut tog de en röntgenbild... i en buss!!
Vi vet fortfarande inte varför de behöver en röntgenbild av vår övrekropp. Någon som har några goda gissningar? Denna röntgensession i bussen var verkligen inte säker. Har nog fått flera års strålningsdos nu på en dag, då röntgenbilden togs i ett öppet rum, utan några som helst säkerhetsåtgärder. Kul.
För det första hade vi som vanligt problem med att ingen talade engelska. Frågeformuläret vi måste fylla i var såklart också på koreanska... sedan fick vi reda på vad för prover de kommer att ta.
Förrutom att de kollade blodtrycket så måste vi; pissa på en pinne (eller snarare kissa i WC-byttan och sedan doppa pinnen i urinet... fräscht!), sedan tog de ett blodprov och till slut tog de en röntgenbild... i en buss!!
Vi vet fortfarande inte varför de behöver en röntgenbild av vår övrekropp. Någon som har några goda gissningar? Denna röntgensession i bussen var verkligen inte säker. Har nog fått flera års strålningsdos nu på en dag, då röntgenbilden togs i ett öppet rum, utan några som helst säkerhetsåtgärder. Kul.
Monday, September 14, 2009
Rasism
Det är första gången i mitt liv jag faktiskt själv blivit utsatt för det. Här borta är finns en slags smyg-rasism. Den är inte alltid tydlig, men man hör människor viska bakom ryggen på en lite här och där. Dessutom är det omöjligt att inte märka blickarna man får av vissa. För att inte nämna kommentarerna som: "Russian?". Vilket här borta, lika som i Finland, nästan alltid tyvärr är en rak syftning till: "Hora?". Och i nattklubben fick vi inte sitta ner i lugn och ro utan att bli bortkörda av personalen med förevändningen "VIP" trots att vi köpte drinkar. Eller klädbutiken vi inte ens fick gå in i. För att inte nämna gången då jag blev ihärdigt antastad av en gammal alkoholpåverkad man som vägrade förstå att jag inte var en prostituerad...
Det finns såklart undantag, som då två flickor som faktiskt studerade ryska frågade om Jenny (en av oss utbytesstuderande från ÅA) var rysk. I de större städerna Seoul och Busan (då med undantag av mannen som antastade mig) råkade jag heller aldrig ut för något som jag skulle ha uppfattat som kränkande.
Man kan ju hoppas att jag/vi bara missförstår, men emellanåt är det ganska svårt att intala sig att vi inte blir nerstirrade och behandlade sämre än andra (detta inkluderar också västerländska män, som inte verkar ha samma problem som vi kvinnor). Jag får bara hoppas att den lilla bittra smaken man har inte blir värre med tiden, utan att man så småningom bättre förstår hur dessa människor tänker.
Nå, från en sak till en annan. Här borta börjar nu äntligen våra kurser! Efter mycket springas fram och tillbaka mellan de olika avdelningarna i skolan har vi äntligen lite information. Det är fantastiskt hur oeffektivt allt är och hur dåliga dessa människor är på att kommunicera inom skolan. Oftast så vet vi utbytesstuderande mera än personerna på diverse avdelningar eftersom vi faktiskt är tvugna att ta reda på information och fråga frågor. Vår finska logik fattar inte alltid varför de tycker att det är så underligt att vi vill ha kursbeskrivningar på engelska (eller överhuvudtaget information på engelska)...
Hade första lektionen i dag: "The Asian Tiger: Korean Economic Development". Otroligt trevlig professor och ämnet verkade också mycket intressant. Trots kursnamnet tog han upp en hel del världsekonomi och använde exempel som vi från Finland samt Tjeckien och Slovakien (andra kursdeltagare), förutom också koreanerna såklart, kunde relatera till. Professorns engelska var också mycket bra, till vår lättnad, han har nämligen studerat i New York. Ser fram emot att få börja lära mig nya saker igen! Att också äntligen komma in i någon slags rutin efter en och en halv månads yrande fram och tillbaka känns skönt.
Fick också träffa mera trevliga utbytesstudenter och campus-området har levt upp rejält. Med andra ord känner jag mig mycket mera hemma här nu än tidigare.
Det finns såklart undantag, som då två flickor som faktiskt studerade ryska frågade om Jenny (en av oss utbytesstuderande från ÅA) var rysk. I de större städerna Seoul och Busan (då med undantag av mannen som antastade mig) råkade jag heller aldrig ut för något som jag skulle ha uppfattat som kränkande.
Man kan ju hoppas att jag/vi bara missförstår, men emellanåt är det ganska svårt att intala sig att vi inte blir nerstirrade och behandlade sämre än andra (detta inkluderar också västerländska män, som inte verkar ha samma problem som vi kvinnor). Jag får bara hoppas att den lilla bittra smaken man har inte blir värre med tiden, utan att man så småningom bättre förstår hur dessa människor tänker.
Nå, från en sak till en annan. Här borta börjar nu äntligen våra kurser! Efter mycket springas fram och tillbaka mellan de olika avdelningarna i skolan har vi äntligen lite information. Det är fantastiskt hur oeffektivt allt är och hur dåliga dessa människor är på att kommunicera inom skolan. Oftast så vet vi utbytesstuderande mera än personerna på diverse avdelningar eftersom vi faktiskt är tvugna att ta reda på information och fråga frågor. Vår finska logik fattar inte alltid varför de tycker att det är så underligt att vi vill ha kursbeskrivningar på engelska (eller överhuvudtaget information på engelska)...
Hade första lektionen i dag: "The Asian Tiger: Korean Economic Development". Otroligt trevlig professor och ämnet verkade också mycket intressant. Trots kursnamnet tog han upp en hel del världsekonomi och använde exempel som vi från Finland samt Tjeckien och Slovakien (andra kursdeltagare), förutom också koreanerna såklart, kunde relatera till. Professorns engelska var också mycket bra, till vår lättnad, han har nämligen studerat i New York. Ser fram emot att få börja lära mig nya saker igen! Att också äntligen komma in i någon slags rutin efter en och en halv månads yrande fram och tillbaka känns skönt.
Fick också träffa mera trevliga utbytesstudenter och campus-området har levt upp rejält. Med andra ord känner jag mig mycket mera hemma här nu än tidigare.
Saturday, September 12, 2009
Jag lyckas igen
I går var vi spontana och bestämde oss för att kolla nattlivet i Daejeon med Emma (studerande från ÅA). Det hela slutade inte bra, då jag fick min handväska stulen...
Den här gången blev den dock STULEN. Jag höll hårt i väskan hela tiden, men ändå lyckades de få den.
Som tur är VISA kortet spärrat, inga pengar for från kontot, men blev dock av med en hel del kontanter, mitt körkort, studiekort, försäkringskort, dörrpass till rummet och annat smått. Tur i oturen så har koreanska staten just nu mitt pass, så ingen lyckades stjäla det. Vet att det är mitt fel för att jag inte var försiktigare, men på samma gång fattar jag inte hur en och samma person kan ha sådan otur.
Måste nu få kontakt med föräldrarna så snabbt som möjligt för att kolla försäkringsnummer mm.
H. en mycket bitter och trött Teresa.
Ps. Mitt dorm är helt hemskt, då de stänger kl 23 och öppnar igen först 6 på morgonen vad än händer...
Den här gången blev den dock STULEN. Jag höll hårt i väskan hela tiden, men ändå lyckades de få den.
Som tur är VISA kortet spärrat, inga pengar for från kontot, men blev dock av med en hel del kontanter, mitt körkort, studiekort, försäkringskort, dörrpass till rummet och annat smått. Tur i oturen så har koreanska staten just nu mitt pass, så ingen lyckades stjäla det. Vet att det är mitt fel för att jag inte var försiktigare, men på samma gång fattar jag inte hur en och samma person kan ha sådan otur.
Måste nu få kontakt med föräldrarna så snabbt som möjligt för att kolla försäkringsnummer mm.
H. en mycket bitter och trött Teresa.
Ps. Mitt dorm är helt hemskt, då de stänger kl 23 och öppnar igen först 6 på morgonen vad än händer...
Thursday, September 10, 2009
Ny adress
Ja, nå fast man trodde att man visste var man skulle bo så visade sig ju att det inte var så. Vi måste alltså flytta i dag. Samma korridor, rum nummer 220.
Teresa Lindholm
Paitel A 220
Pai Chai University
14 Yeonga 1-Gil
Seo-Gu
Daejeon
REP OF KOREA
Nicke kan kolla att jag skrivit det rätt :P
Bor nu så att de två andra flickorna från Åbo Akademi delar dusch och toalett med mig. Annars lika litet (om inte ännu mindre) rum och lika jobbiga regler. Vi fick dessutom veta att man inte egentligen skulle få ha ett kylskåp i rummet, men vi tänker nu bara ignorera den regeln tills vi blir tillsagda och då kommer vi att klaga väldigt VÄLDIGT högljutt tills de ger med sig. Tycker nämligen att ett mini-kylskåp nu verkligen är något som alla borde få ha. Det kan ju knappast vara någon stor säkerhetsrisk!
Teresa Lindholm
Paitel A 220
Pai Chai University
14 Yeonga 1-Gil
Seo-Gu
Daejeon
REP OF KOREA
Nicke kan kolla att jag skrivit det rätt :P
Bor nu så att de två andra flickorna från Åbo Akademi delar dusch och toalett med mig. Annars lika litet (om inte ännu mindre) rum och lika jobbiga regler. Vi fick dessutom veta att man inte egentligen skulle få ha ett kylskåp i rummet, men vi tänker nu bara ignorera den regeln tills vi blir tillsagda och då kommer vi att klaga väldigt VÄLDIGT högljutt tills de ger med sig. Tycker nämligen att ett mini-kylskåp nu verkligen är något som alla borde få ha. Det kan ju knappast vara någon stor säkerhetsrisk!
Wednesday, September 9, 2009
Seoul
En vecka i Seoul, en ENORM stad, har varit fullspäckat med program. Jag har besökt palats, generellt turistat runt, prövat koreansk cheerleading, ätit otroligt gott, festat, vandrat runt i otaliga shoppingcentrum större än man ens kan inbilla sig i Finland (dessutom finns det otaliga gigantiska shoppingcentrum bredvid varandra och man kan bara fara till nästa staddel för mera) och allt möjligt annat.
Staden är som sagt helt otroligt stor (tänk, 10 miljoner personer i en enda stor stad). Det är inte en endaste plats eller en endaste stund som det inte skulle vara massvis med människor överallt. I slutet av veckan blev det hela ganska stressande, föredrar nog Busan som kändes mera avslappnat trots att staden var stor. Men hade jätteroligt när jag kunde träffa Bettina & Nicke som tog mig med på allt möjligt program. Deras universitet är enormt och det finns en hel del mera utbytesstudenter där, så såklart händer det hela tiden. Roligt var det, samtidigt som det var mycket tröttsamt.
Efter en hel del yrande runt hittade jag äntligen mitt hostell, den minimala skylten i en mindre gränd var inte så lätt att hitta. Hostellet låg mitt i ett av de populäraste restaurang/bar/nattklubbsområdet. Detta kunde ha varit en bra sak, men i mitt fall då jag främst spenderade tid med mina kompisar i en annan stadsdel, så var det bara jobbigt att inte kunna sova förrän nattklubbarna tystnade. Rummet var också 28C+ hela tiden och mina rumskompisar gillade att besöka stadsdelens klubbar. Men man ska inte klaga då man betalade ca 50€ för 6 nätter.
Tänker nu bara lägga upp lite bilder från mina vecka.
Mitt i värsta shoppingdistriktet med fula enorma varuhus hittade man denna ström. Fanns en hel del fisk i bäcken också. Hela platsen kom lite som en överraskning, vilket jag gillade.
Gyeongbokgung (King's palace) hör till en av de största turistattraktionerna. Palatset är enormt och mycket vackert, man får dock lite av en konstgjord känsla då allt är nybyggt (palatset har brunnit en hel del mm).
I Deoksugung hade de just då jag besökte det en gratis "Neo traditional music festival", var de spelade vacker musik med traditionella instrument. Det var bara fritt fram att sätta sig ner och lyssna.
Bästa maten jag fått hittills i korea. Mycket gott nötkött som man fick grilla själv. Otroligt nog lyckades vi proppa i oss hel 300g kött var. Hela kalaset kostade endast 6000 KRW per kvinna, kanske typ max 4€.
Om ni vill se mera bilder (och inte använder Facebook) så kan ni besöka mitt album. Lösenordet är: teresa. Bildnamnen kan ge er lite information om vad bilden är för något.
Staden är som sagt helt otroligt stor (tänk, 10 miljoner personer i en enda stor stad). Det är inte en endaste plats eller en endaste stund som det inte skulle vara massvis med människor överallt. I slutet av veckan blev det hela ganska stressande, föredrar nog Busan som kändes mera avslappnat trots att staden var stor. Men hade jätteroligt när jag kunde träffa Bettina & Nicke som tog mig med på allt möjligt program. Deras universitet är enormt och det finns en hel del mera utbytesstudenter där, så såklart händer det hela tiden. Roligt var det, samtidigt som det var mycket tröttsamt.
Efter en hel del yrande runt hittade jag äntligen mitt hostell, den minimala skylten i en mindre gränd var inte så lätt att hitta. Hostellet låg mitt i ett av de populäraste restaurang/bar/nattklubbsområdet. Detta kunde ha varit en bra sak, men i mitt fall då jag främst spenderade tid med mina kompisar i en annan stadsdel, så var det bara jobbigt att inte kunna sova förrän nattklubbarna tystnade. Rummet var också 28C+ hela tiden och mina rumskompisar gillade att besöka stadsdelens klubbar. Men man ska inte klaga då man betalade ca 50€ för 6 nätter.
Tänker nu bara lägga upp lite bilder från mina vecka.
Mitt i värsta shoppingdistriktet med fula enorma varuhus hittade man denna ström. Fanns en hel del fisk i bäcken också. Hela platsen kom lite som en överraskning, vilket jag gillade.
Gyeongbokgung (King's palace) hör till en av de största turistattraktionerna. Palatset är enormt och mycket vackert, man får dock lite av en konstgjord känsla då allt är nybyggt (palatset har brunnit en hel del mm).
Bästa maten jag fått hittills i korea. Mycket gott nötkött som man fick grilla själv. Otroligt nog lyckades vi proppa i oss hel 300g kött var. Hela kalaset kostade endast 6000 KRW per kvinna, kanske typ max 4€.
Om ni vill se mera bilder (och inte använder Facebook) så kan ni besöka mitt album. Lösenordet är: teresa. Bildnamnen kan ge er lite information om vad bilden är för något.
Våffelglass
Mmm, supergott, superbilligt och man kunde hitta det i gatuhörnet inte långt från mitt hostell i Seoul. Öppet dygnet runt nästan.
Till näst följer ett långt inlägg från min super super vecka i Seoul!
Wednesday, September 2, 2009
Koreansk bildeditering
I skolan har det äntligen börjat hända något (tog bara en månad), vi fick äntligen fylla i det livsviktiga Alien Registration Card pappret. Behöver kortet för typ allting i Korea, så det är mycket viktigt att få det. Den dåliga sidan är att jag nu är utan pass i två-tre veckor!!! Ni kan gissa hur glada vi blev när vi (jag och Emma från Åbo Akademi som kom till PaiChai i går kväll) fick veta det... är definitivt ganska orolig.
Fick också för andra gången ta ett 'Korean language placement test'. Fast jag gång på gång sagt att jag inte kan koreanska så blir de varje gång lika förvånade då de inser att jag faktiskt inte kan koreanska. Förstår inte hur det kan vara så ofattbart. Så skrev än en gång endast mitt namn på koreanska-provet. Kul.
På grund av all den roliga byråkratin måste jag gå och skaffa mig mera passfoton, denna gång i färg. Att ta passfoton i korea är definitivt en upplevelse. Här editerar man bilderna! Och inte så lite heller. Vi såg på när fotografen flyttade på öronen, slätade ut + fluffade upp håret, ändrade min ansiktsform och förstorade mina ögon. Det hela var minst sagt förvirrande och konstigt. Slutresultatet var en koreanifierad (?) version av mig, som på finska passfoton aldrig i livet skulle godkännas. Här verkar det dock vara standard, då koreanen före mig hos fotografen inte reagerade då man slätade ut alla hans ansiktsformer och bytte hans t-skjorta till en kostym i bilden.
Slutresultatet:
Ni kanske inte ser så tydligt vad som blivit editerat, men insektögonen skrämmer definitivt mig...
Seoul nästa, åker dit 3.9-9.9. Skall turista och ha det skönt!
Fick också för andra gången ta ett 'Korean language placement test'. Fast jag gång på gång sagt att jag inte kan koreanska så blir de varje gång lika förvånade då de inser att jag faktiskt inte kan koreanska. Förstår inte hur det kan vara så ofattbart. Så skrev än en gång endast mitt namn på koreanska-provet. Kul.
På grund av all den roliga byråkratin måste jag gå och skaffa mig mera passfoton, denna gång i färg. Att ta passfoton i korea är definitivt en upplevelse. Här editerar man bilderna! Och inte så lite heller. Vi såg på när fotografen flyttade på öronen, slätade ut + fluffade upp håret, ändrade min ansiktsform och förstorade mina ögon. Det hela var minst sagt förvirrande och konstigt. Slutresultatet var en koreanifierad (?) version av mig, som på finska passfoton aldrig i livet skulle godkännas. Här verkar det dock vara standard, då koreanen före mig hos fotografen inte reagerade då man slätade ut alla hans ansiktsformer och bytte hans t-skjorta till en kostym i bilden.
Slutresultatet:
Ni kanske inte ser så tydligt vad som blivit editerat, men insektögonen skrämmer definitivt mig...
Seoul nästa, åker dit 3.9-9.9. Skall turista och ha det skönt!
Tuesday, September 1, 2009
Adress
Ovan min kära vattenfiltrerare som finns i korridoren. Den ser till att jag har rent kallt och hett vatten. Jag kan alltså laga mitt kaffe, te och mina nudlar~
Fick i dag äntligen veta att jag får fortsätta att bo i rummet jag just nu bor i. Hyran från september till ungefär 18-20 december är runt 290€. Så man kan väl kanske delvis förlåta de många bristerna...
Adressen är:
Teresa Lindholm
Paitel A 209
Pai Chai University
14 Yeonga 1-Gil
Seo-Gu
Daejeon
REP OF KOREA
Man kan i stället för REP OF KOREA också skriva SOUTH KOREA. Hoppas verkligen adressen är rätt, men det borde finnas all information posten behöver där ovan... försökte skriva det i rätt format, men men...
Zip koden är 302-735, men jag tror brevet hittar fram utan det? Kanske? Väldigt frustrerande måste jag säga. Då man läser om postsystemet/adressystemet konstateras det oftast bara att det är nästan omöjligt att hitta någonstans i Korea på basen av adressen. Det står att postiljonerna är svåra att ge sparken åt, då de själva måste tolka adresserna som inte egentligen har någon betydelse. Haha!
Subscribe to:
Posts (Atom)